Statuskontroll

Varför gör man en statuskontroll egentligen?

Vad termen statuskontroll betyder finns definierat i Aff-definitioner 15, där det framgår att det är ”en undersökning som syftar till att fastställa tillstånd och funktion hos ett objekt eller en tjänst”. Det framgår också att statuskontroll kan utföras före, under eller i slutet av en entreprenad. 

Att statuskontrollen är viktig kan vi också räkna ut, för den finns omnämnd på fler ställen i ABFF 15. Dels i kap 2 § 4, där det framgår att man ska göra en statuskontroll när entreprenaden påbörjas, om det inte står något annat i kontraktshandlingarna. Utöver det är hela kapitel 7 tillägnat den avslutande statuskontrollen.

Så långt allt väl, men varför gör man en statuskontroll egentligen?

"Vi måste göra en nollställning..."

När en inledande statuskontroll är genomförd så kanske den visar på en sämre status för byggnaden, utemiljön, bokföringen som har kontrollerats. Då uppstår ofta en diskussion kring begreppet ”nollställning”.  Med det avses ofta att återställa statusen till någon form av normalstatus. Det kan såklart vara en bra idé, men det är inget måste. Frågan som ska ställas är istället:

”Hur påverkar den befintliga statusen den kommande entreprenaden?”

Att statusen är sämre än förväntat kan påverka leverantörens arbete, men det är inte säkert. Det är dock viktigt att ingående status dokumenteras, så att det blir tydligt vad leverantören tar över och ansvarar för. Så nästa fråga som bör ställas är:

”Vilket ansvar tar den tillträdande leverantören över avseende status?”

Ingående status påverkar leverantören ansvarsmässigt på olika sätt. Om det exempelvis är en skada i golvet på ett trapphus där en leverantör ska göra tillsyn, påverkas tillsynen i sig inte nämnvärt. Däremot vad som ska rapporteras som avvikelse vid tillsynen. Inte heller kan leverantören i ett senare skede hållas ansvariga för skadan i sig, då den finns dokumenterad i statuskontrollen. 

Avslutande statuskontroll

Den avslutande statuskontrollen fokuserar på att kontrollera huruvida entreprenaden uppfyller kontraktsenliga fordringar.  Det handlar alltså inte om att göra en allmän bedömning av statusen på exempelvis en byggnad, utan att utifrån status på ett objekt eller tjänst kontrollera huruvida leverantören uppfyller kraven i avtalet.

Det innebär att den som gör kontrollen behöver vara insatt i avtalet för att kunna göra en bra avslutande statuskontroll. 

Kontroll är inte besiktning

I byggbranschens regelverk AB 04 och ABT 06 motsvaras avslutande statuskontroll av ”slutbesiktning”. Det finns en anledning till att man i ABFF har valt ett annat begrepp. 

Vid slutbesiktningen kan entreprenaden godkännas, eller ej godkännas. Något sådant godkännande finns inte inbyggt i avslutande statuskontrollen. 

Istället dokumenteras samtliga avvikelser och sedan så hanteras eventuella fel i entreprenaden enligt ABFF 15 kap 5. Med andra ord görs ingen skillnad på om felen upptäcks vid avslutande statuskontroll eller vid annat tillfälle.

Cropped image of mechanics working in auto service. One is holding a spanner while the other is showing Ok sign
Lämna ett svar