Tillbaka

Vad är avtalet?

"Det står inte i avtalet..."

Till att börja med – avtalet är inte samma sak som Kontraktet. När det gäller Aff-avtal pratar vi istället om Kontraktshandlingar och Entreprenadhandlingar när det handlar om handlingar som på olika sätt gäller för entreprenaden.  Kontraktshandlingarna finns vid tiden för kontraktets tecknande, de kan alltså listas i Kontraktet. Se avsnitt ”Skapa avtal / Kontraktshandlingar”.

Entreprenadhandlingarna innehåller även de handlingar som tillkommer under kontraktstiden och ska gälla för entreprenaden. Det kan exempelvis vara beställningar av tilläggsarbeten, överenskommelser om utförande,  reglering av mängder och mycket annat. Vanligtvis dokumenteras delar av detta i protokoll från entreprenadmöten, så se till att ha ordning på dem.

Tillbaka

Förändringar

Nu har vi byggt om lekplatsen...

Aff-entreprenader är i regel långa och det innebär att de normalt förändras över tiden. Antingen för att det kanske inte riktigt blev som man tänkte sig när FFU formulerades, eller för att behoven och/eller verkligheten förändras. Det här medför att behöver ett bra sätt att hantera förändringar.

ABFF 15 kap 2 § 5 reglerar ändrings- och tilläggsarbeten, varför det inte är nödvändigt med en knivskarp gräns mellan dessa. Men övergripande kan man säga att en ändring är något som redan finns i avtalet men som ändras. Det finns kanske fem lekplatser och så byggs en av dem om så att Leverantörens arbete påverkas. Eller så tas en av dem bort, för ändringar kan även innebär att entreprenaden minskas. 

Ändringar ska dokumenteras skriftligen och på vilket sätt det sker varierar mellan olika entreprenader. Normalt tas mindre ändringar upp på olika entreprenadmöten (exempelvis driftmöten eller kontraktsmöten), varvid protokollet uppfyller skriftlighetskravet.

När omfattningen på entreprenaden ändras följer att det också ska ske en ekonomisk reglering, detta beskrivs i kapitel ABFF 15 kap 6 §§ 1-2. 

Tillbaka

Tilläggsarbeten

Allt kommer inte finnas beskrivet

Hur noga Beställaren än försöker beskriva entreprenaden så kommer det uppstå situationer som ingen har kunnat förutsätta. Ofta uppstår behov av tjänster som inte finns beskrivna i kontraktshandlingarna. Om dessa står i direkt samband med entreprenaden och Beställaren väljer att fråga L om denne vill utföra dem så kallas det tilläggsarbeten.

Ändrings- och tilläggsarbeten är frivilliga för båda parter – Leverantören har vare sig någon exklusivitet eller någon skyldighet att utföra dessa. Det ligger dock i marknadens natur att Leverantörer gärna utför tilläggsarbeten om de har möjlighet. 

Tilläggsarbeten regleras tillsammans med ändringar i ABFF 15 kap 2 § 5. Överenskommelsen av dessa  ska dokumenteras skriftligen, vilket exempelvis kan ske genom en separat beställning eller via protokoll från ett entreprenadmöte. 

Hur tilläggsarbeten ersätts i den enskilda entreprenaden står i Kontraktet kap 6. Om dessa saknas finns generella regleringar finns i ABFF 15 kap 6 § 2 som täcker upp. 

Tillbaka

Kontraktsmöten

De viktiga entreprenadmötena

Förutom Starmötet finns även Kontraktsmötet beskrivet i ABFF 15, närmare bestämt i kap 3 § 5.  Med ledning av detta kan man sluta sig till att Kontraktsmötet är viktigt, men varför?

För att entreprenaden ska fungera väl över tiden behöver Beställare och Leverantör ha en dialog och fatta beslut om mindre och större frågor som dyker upp. Syftet med Kontraktsmöten är att det ska finnas ett forum för dessa frågor, med beslutsmässiga personer som deltagare. Frågeställningar som tas upp på Kontraktsmötet ska alltså kunna beslutas på mötet. 

Protokoll ska föras av Beställaren om inte annat överenskommits, och Leverantören ska justera. Slarva inte med protokollen! Eftersom frågorna som tas upp påverkar ofta både ekonomi och utförandet av entreprenaden är det viktigt att det finns korrekt dokumenterat, och inte förrän protokollet är underskrivet kan man veta att båda parter var överens om innehållet. 

Kontraktsmöten ska hållas enligt vad som står i handlingarna eller när part påkallar. I större entreprenader är Kontraktsmötena på en mer strategisk nivå, och kompletteras ofta med andra mer operativa entreprenadmöten såsom Driftmöten. 

Tillbaka

När det blivit fel

Fel i entreprenaden är inte när något går sönder

Fel i entreprenaden är ett centralt begrepp när det gäller Aff-entreprenader. Enligt Aff-definitioner är ”fel” en avvikelse som innebär att del av en entreprenad inte utförts eller inte utförts på avtalsenligt sätt. Så även att missa en arbetsuppgift faller inom ramen för fel i entreprenaden. 

Avtalsenligt sätt innebär att Leverantören ska följa det som står i kontraktshandlingarna, eller enligt vad som senare har överenskommits med Beställaren. Står det exempelvis att tillsyn ska ske på tisdagar så är det tisdagar som gäller, om inte annat överenskommits. Men ibland blir det helt enkelt inte som planerat, vad gör man då?

Reglerna kring fel och hantering av dessa återfinns i ABFF 15 kap 5. När Beställaren upptäcker att Leverantören gjort fel i entreprenaden behöver Beställaren reklamera detta skriftligen till Leverantören. Denne ska då rätta felet. Enkla, tydliga grundregler som i praktiken inte alltid efterlevs. Ibland går det inte heller att rätta ett fel. I dessa fall kan det istället ske ett prisavdrag, eller så kan Beställaren låta annan rätta felet på Leverantörens bekostnad. Det enskilda avtalet kan också innehålla skrivningar i Kontraktet som kompletterar ABFF.

Att fel i entreprenaden hanteras korrekt är väsentligt för en fungerande entreprenad, varför alla som har ansvarsroller i en entreprenad bör vara väl pålästa på ABFF 15 kap 5 såväl som det egna avtalet. 

Tillbaka

Viten

Vad gäller för viten?

Vad som gäller rörande viten är olika från entreprenad till entreprenad, eftersom ABFF 15 kap 5 § 1 anger att Leverantören ska utge vite ”om så angivits i entreprenadhandlingarna”. Med andra ord behöver det framgå vad som gäller för viten, normalt står detta i Kontraktet. Står det ingenting finns ingen grund för Beställaren att ta ut viten. 

Om viten ska användas bör de vara tydliga och skäliga. Det bör tydligt framgå vad som är vitesgrundande händelse, och vad vitet då blir. Vitet bör också stå i paritet med vitesgrunden. Exempelvis bör en mindre allvarlig avvikelse endast kopplas till ett mindre vite. 

Eftersom viten är ett förutbestämt skadestånd så innehåller ABFF 15 kap 5 § 1 också en skrivning om att i det fall vite utgår för en händelse, är inte Beställaren berättigad till skadestånd för samma händelse. 

Om det finns viten angivna i entreprenadhandlingarna så bör man ha en tydlig rutin för dessa, så att de hanteras korrekt.

Tillbaka

Arbetsmiljöfrågor

Vem är ansvarig för arbetsmiljön egentligen?

Som så ofta gäller svaret ”det beror på”. En arbetsgivare är alltid ansvarig för sin anställda personal, men som Leverantör arbetar personalen miljöer där Beställaren är den som ansvarar för den fysiska miljön. Dessutom kanske det är flera olika företag som arbetar inom samma fysiska område, och ibland sker det dessutom byggnads- och anläggningsarbete som ställer ytterligare krav. 

Leverantör och Beställare är ansvariga för sin respektive personal, det är inget som behöver stå i avtalet. 

I det fallet Leverantören arbetar i Beställarens fysiska miljö, och den har arbetsmiljömässiga brister som inte Leverantören kan kompensera med rutiner och/eller hjälpmedel, behöver Leverantören dokumentera dessa brister och meddela Beställaren. Denne har då att åtgärda bristerna. 

Skulle bristerna vara så stora att Leverantören inte kan uppfylla kravet på en säker arbetsmiljö utan att Beställarens genomför åtgärder så kan inte arbetet utföras. Arbetsmiljölagen sätts inte ur spel bara för att det finns ett avtal.

Om det är brister som Leverantören kan kompensera med rutiner och/eller hjälpmedel som de ej kunde förutse är det istället en fråga om eventuell ersättningsreglering för detta. 

Där fler företag har personal inom ett fysiskt område så uppstår frågan vem som är ansvarig för att samordna personalen från de olika företagen så att inte arbetsmiljörisker uppstår.

I en fastighet är normalt hyresgästerna samordningsansvariga inom sina förhyrningar. I övriga utrymmen är det inte ovanligt att Beställaren vill att Leverantören ska vara samordningsansvarig, då de själva inte är på plats i fastigheten. 

Om Leverantören exempelvis ska ta samordningsansvaret i driftutrymmena så behöver de också få information om någon Sidoleverantör ska utföra arbete där, så att de kan etablera kontakt och säkerställa att det inte ett företag skapar risker åt någon annan.

Notera att detta samordningsansvar endast avser arbetsmiljöfrågor.

För byggnads- och anläggningsarbete gäller särskilda regler. Egentligen handlar det också om samordningsansvar, men bara för arbetsområdet för byggnadsarbetet.

I dessa fall ska det finnas BAS-P och BAS-U, och det är byggherren som ska utse dessa. Byggherren är oftast Beställaren, och om Leverantören utför byggnads- eller anläggningsarbete utses denne ofta till BAS-P och BAS-U för arbetet.

Denna delegering ska göras skriftligen, och byggherren ska kontrollera att den som utses har erforderlig kompetens. Den som utses ansvarar då för att det sker en samordning av arbetsmiljöfrågorna inom arbetsområdet. 

I många entreprenader sker det regelbundet mindre byggnads- och anläggningsarbeten (enligt Arbetsmiljöverkets definition) varför det kan finnas behov av BAS-P och BAS-U löpande i entreprenaden. 

Tillbaka

Garantitid

På kontraktstiden följer ansvarstid

När man som konsument köper varor förekommer begreppet garanti. Likaså följer det en garantitid efter en avslutad och godkänd byggentreprenad. Men i Aff har vi istället en ansvarstid.

Ansvarstiden är fem år efter kontraktstidens utgång, och under den tiden kan Beställaren fortfarande göra gällande att Leverantören är ansvarig för fel eller skada. Till skillnad från garanti så behöver Beställaren kunna visa att felet eller skadan hänför sig till Leverantörens åtagande. 

Det kan vara både svårt och lätt att påvisa kopplingen till Leverantörens åtagande. Om en entreprenad som inkluderar tillsyn och skötsel av tak avslutas, och efteråt upptäcker att det växer en rejäl björk på taket – ja då har Beställaren inte så svårt att påvisa att det hänför sig till Leverantörens åtagande eftersom björken inte kan ha kommit dit efter entreprenaden.

Tillbaka

När gäller ett à-pris?

Ett avtalat à-pris gäller alltid, oavsett om det är Leverantören (L) eller dennes underleverantör (UL) som utför arbetet. På samma sätt gäller att ett à-pris omfattar de kostnadspunkter som är avtalat, oavsett vem som utför arbetet.

Exempel

I ett avtal så finns ett à-pris per timmes arbete för elektriker som omfattar ”Enligt ABFF 15 kap 6 § 3 – Pkt 2,3,5,6,7,8,9 samt pkt 4 enligt följande: Hjälpmedel i form av administrativa hjälpmedel, handverktyg, stegar och transporter.”
En UL utför ett arbete inom kategorin ”elektriker” och har följande kostnader som denne fakturerar L:

  • Tre timmars arbete
  • Servicebil
  • Trängselskatt
  • Parkeringsavgift
  • Kablage och klämmor

Frågan är om L kan fakturera B hela UL-fakturan? Och svaret är att L inte kan vidarefakturera B hela UL-fakturan.

L kan fakturera B 3 timmars arbete till avtalat à-pris, oavsett vad UL fakturerar L för pris per timme. L kan också fakturera B materialet, då det inte ingår i à-priset.
L kan dock inte fakturera B för Servicebil, Trängselskatt, Parkeringsavgift då dessa ska vara inkluderade i det avtalade à-priset.