Tillbaka

ABFF eller AB 04 / ABT 06

Välj ett anpassat regelverk!

Samhällsbyggnadsbranschen i Sverige har länge arbetat med branschregelverk, vilket gör det lättare att teckna avtal. Det är dock inte alltid tydligt vilket regelverk som ska användas, och kunskapen om ABFF är lägre än om regelverken från BKK.

I denna guide har vi försökt att kortfattat beskriva när det är lämpligt att använda ABFF och när man bör använda andra regelverk. Nedanstående bild visar de vanliga branschregelverken inom bygg- och fastighetssektorn.

Projekt eller tjänste-entreprenad?

Det är skillnad på projekt och på entreprenader som innehåller tjänster. Den fundamentala skillnaden är när funktionen ska levereras. I en tjänsteentreprenad är utgångspunkten att Leverantören i någon form ska upprätthålla och återställa funktionen genom återkommande insatser, vilket innebär att funktionen ska finnas under kontraktstiden. I ett projekt så ska funktionen levereras vid kontraktstidens slut, och först då kan också ”fel i entreprenaden” uppstå.

En tjänste-entreprenad

Ett projekt

Tillbaka

Avtal med både drift och underhåll

Att ABFF är lämpligt för renodlade drift- och tjänsteentreprenader är känt, likaså att AB/ABT lämpar sig för enskilda projekt. Denna information riktar in sig på de entreprenader som inte riktigt faller inom dessa kategorier utan blandar uppgifter. Här försöker vi beskriva hur du kan avgöra vilket regelverk som bör användas och på vilket sätt, samt exemplifierar vilka typer av entreprenader som brukar orsaka huvudbry.

1 - När ska funktionen finnas?

Det viktigaste kriteriet är när funktionen ska finnas. Är det vid entreprenadens avslut, eller är det löpande under entreprenaden? Ska funktionen finnas under kontraktstiden är ABFF generellt ett bättre val.

2 - Fel i entreprenaden

En viktig skillnad skillnad mellan regelverken är innebörden av fel, och när ett fel kan uppkomma.

I ABT 06 definieras fel som ”avvikelse som innebär att en del av en entreprenad inte utförts alls eller inte utförts på kontraktsenligt sätt”. Felet kan dock endast ”uppkomma” vid slutbesiktning eller därefter, eftersom ”kontraktsenligt utförande” avser avlämnandet. Entreprenören ansvar för att avhjälpa fel under garantitid och ansvarstid, vilket är efter kontraktstiden.

I Aff-definitioner definieras fel som ”avvikelse som innebär att del av en entreprenad inte utförts eller inte utförts på avtalsenligt sätt” vilket är nästan lika. Men det finns en avgörande skillnad:

  • Fel kan uppkomma under kontraktstid och under ansvarstiden
  • L ansvarar för att avhjälpa fel under kontraktstid och ansvarstid

Denna skillnad är avgörande vid entreprenader som innehåller drift, då det är väsentligt att Leverantören ska avhjälpa fel i entreprenaden under kontraktstidens gång. Ska Leverantören avhjälpa fel i entreprenaden under kontraktstiden är ABFF generellt ett bättre val.

Exempel på typentreprenader som inte inordnar sig

Många entreprenader kan vara svåra att koppla till ett regelverk, då de blandar drift med planerat underhåll eller bara innehåller behovsstyrda åtgärder som avhjälpande underhåll. Därför listar vi nedan några typentreprenader som brukar ställa till med huvudbry.

För samtliga av dessa är ABFF fortfarande ett lämpligt regelverk. För de entreprenader som bygger in visst planerat underhåll eller vill ge möjlighet att avropa mindre projektarbeten är det dock lämpligt att komplettera ABFF med skrivningar som reglerar sådant som garanti och slutbesiktning för dessa arbeten. 

När ska jag inte använda ABFF?

Du ska inte använda ABFF till projekt, exempelvis en hyresgästanpassning. 

Det är inte heller lämpligt att använda ABFF till renodlade tekniska ramavtal av typen ”elinstallationer”. I denna typ av ramavtal finns inget åtagande, utan de ger endast beställaren en möjlighet att avropa arbeten.  Vilket arbete som ska utföras  definieras i varje avrop och leverantören har rätt att avstå arbetet. Varje avrop är därmed att betrakta som ett litet projekt och då passar AB04/ABT 06 bättre. Avser ramavtalet däremot tjänsteleveranser är ABFF fortfarande rätt grund, då varje avrop kan ses som en liten tjänsteentreprenad. 

Tillbaka

Internavtal

Överenskommelser mellan två parter inom samma huvudorganisation har precis som avtal med extern part ett behov av att vara tydliga. Även om det inte handlar om pengar som transfereras är det viktigt att överenskommelsen dokumenteras. När det gäller överenskommelser rörande drift och förvaltning innebär det att man behöver komma överens om, och dokumentera följande:

  • Vad ska utföras, och vad gäller för särskilda krav på utförandet?
  • ”På vad” ska tjänsterna utföras, d.v.s. vilka fastigheter och utrustning är det frågan om?
  • Vad finns för övriga krav på organisationen som utför tjänsterna?
  • Vilka ansvarsöverföringar ska göras, d.v.s. hur hanteras fastighetsägarens ansvar?
  • Ska det ske någon ekonomisk reglering, och i så fall hur?

Dessutom är det viktigt att klargöra att vi menar samma sak när vi beskriver arbetet. 
Alla dessa saker, och fler därtill, ingår i de mallar som är en del av Aff-dokumentationen.

För en ren intern gränsdragning, t.ex. mellan olika avdelningar, är det mest tjänstebeskrivningen som är intressant. Den beskriver vilket arbete som ska utföras, och så kan man ange i en dokumentets gränsdragningslista vem som är ansvarig. Är det frågan om ett internavtal mellan t.ex. moder- och dotterbolag så är såväl Kontrakt, Övergripande tjänstekrav, Tjänstebeskrivningar och Objektsbeskrivning relevanta handlingar tillsammans med ABFF och Aff-definitioner.

Tillbaka

Rollbeskrivningar

En bra checklista

Tjänstebeskrivningen kan även användas som ett underlag när man ska skapa rollbeskrivningar för olika roller inom organisationen.

Eftersom Tjänstebeskrivningen är gjord för att beskriva samtliga tänkbara arbetsuppgifter fungerar den utmärkt som en checklista.

Gå igenom den rubrik för rubrik och fundera på vem som är ansvarig för respektive arbetsuppgift och om det finns särskilda krav eller kopplingar till andra roller. 

shutterstock_326595233 kvadrat